Dagen i bilder
Cattis, Emma och Hedda intog skuggan vid Edsviken och chillade järnet :-)
Emma snodde Hedda snabbt...hon hade inget val :-P
Helt onöjd verkade hon inte iallafall ;-)
Heddisen på båtfilten
Hedda hänger vid bardisken (Emmas lår) det ska börjas i tid ;-)
Hedda har fått på sig solhatten och Cattis skrattar rått :-P
Världens sötaste unge!
Ge mig en nu....!!!! ;-)
Sen gjorde systrarna Westerdahl Stockholm och larvade sig i provrum!
Väldigt trevlig dag!
Natten!
Emma snodde Hedda snabbt...hon hade inget val :-P
Helt onöjd verkade hon inte iallafall ;-)
Heddisen på båtfilten
Hedda hänger vid bardisken (Emmas lår) det ska börjas i tid ;-)
Hedda har fått på sig solhatten och Cattis skrattar rått :-P
Världens sötaste unge!
Ge mig en nu....!!!! ;-)
Sen gjorde systrarna Westerdahl Stockholm och larvade sig i provrum!
Väldigt trevlig dag!
Natten!
Illusion
Du längtar efter din illusions händer mot huden,
efter drömmens kyssar,
din verklighet.
Längtar efter framtidens vardag.
Stark är hon,
Svag är du.
Lyft upp mig,
och bär mig,
ber du.
När du inte längre flyr från dig själv,
vill du att hon ska finnas i din närhet.
höra hennes röst viska i natten,
hennes andetag mot din hals.
Närhet.
Du sluter din hand,
över det mjuka.
Stryker handen över det hårda,
färgskiftning,
visar en gräns.
Rör mig,
viskar hon,
lek med din tunga.
smaka och ät,
tills jag är mätt.
Illusion.
Förändring
Jag håller krampaktigt fast,
glider,
och tappar.
en insikt,
en sorg.
Försöker fånga,
men du glider mellan mina fingrar,
och du går.
Du försvinner,
längre och längre bort,
och jag ser dig inte längre.
Vägledning,
fast inte så som då,
nej inte alls.
och jag ber dig stanna,
stanna lite längre.
Men du hör inte,
min röst dör,
du bleknar.
Och jag önskar,
önskar,
sjung för mig,
jag minns,
sjung för mig.
Men du sjunger inte för mig den här sommaren,
och jag kämpar emot,
allt som inte ska vara kamp,
slåss jag mot.
Just nu...
Det är så mycket nu,
samtidigt som allt är sommar till hundra procent och jag njuter,
för det är så vackert.
Jobbade i lördags och det var sjukt segt,
kastade mig iväg till Edsviken och Rebecka,
vi handlade massa gott och släpade oss ner till vattnet och pratade i timmar,
och åt :-P
På cykeln hem den kvällen doftade det sommar,
det doftade som då,
för länge sedan,
när min själ längtade efter dig.
Landade hemma hos Helena,
Helena den vackra som satt i kvällssolen med gitarren och thekoppen på gräsmattan,
Emma sjönk ner i en solstol,
fick en Baileys i handen och solen gick ner i horisonten.
Ledig söndag bjöd på springtur i värmen,
knät håller,
och jag blir glad.
Eftermiddagen tillbringades i Johanna och Lasses trädgård,
vi invigde poolen,
åt gott,
drack gott,
och skrattade,
allihopa,
Vi.
Idag,
morgonpromenad med Malin längs Sollentunaholm och Norrviken,
frukost och kaffe tillsammans på altanen i solen,
fint med så vackert sällskap på morgonen,
ordväxling,
gemenskap,
framåt.
Bad tillsammans med Cattis och Hedda väntar och en kväll på stan med Johanna. :-)
Total trygghet i din hand
Du ser ner på henne,
där hon sitter,
med all din beundran sprängandes i bröstet.
Hon söker din blick,
hon vill att du ska se henne.
Med klara ögon bryter hon igenom alla dina murar,
de murar som stänger ute alla andra.
Jag ser dig när du leker med henne i gräset,
solen speglar sig i hennes ögon och den oändliga kärleken reflekteras i din blick.
Du är hennes allt,
jag vet att du tvivlar,
men hennes totala trygghet är du,
utan dig är hon ingenting,
oskyddad och sårbar.
Det ljuva skrattet,
det enkla,
det rena,
klingar när du ger henne fart på gungan och vinden tar tag i hennes hår.
Total trygghet i din hand,
överlåtelse,
en bild att spara,
i hjärtat.
där hon sitter,
med all din beundran sprängandes i bröstet.
Hon söker din blick,
hon vill att du ska se henne.
Med klara ögon bryter hon igenom alla dina murar,
de murar som stänger ute alla andra.
Jag ser dig när du leker med henne i gräset,
solen speglar sig i hennes ögon och den oändliga kärleken reflekteras i din blick.
Du är hennes allt,
jag vet att du tvivlar,
men hennes totala trygghet är du,
utan dig är hon ingenting,
oskyddad och sårbar.
Det ljuva skrattet,
det enkla,
det rena,
klingar när du ger henne fart på gungan och vinden tar tag i hennes hår.
Total trygghet i din hand,
överlåtelse,
en bild att spara,
i hjärtat.
Eftervärme
Känner,
den lilla glöd,
som finns där inne,
långt inne,
du ser den inte,
men den finns,
vinden tog tag i den,
blåste liv,
en låga tändes,
fladdrade till,
och falnade.
Som den solidaste grund står du där,
fångar mig när jag faller,
låt mig inte förlora mig själv.
Egoism.
Värme
...det är varmt ute, solen skiner och jag har varit ute och sprungit efter att ha sovit ikapp några timmar. Jobba natt och ha trevligt besök är inte det bästa förutsättningarna för att få sova ;-)
Men nu har jag sovit, solat lite och läst på gräsmattan, det är någon som viskar att det är sommar, och det är det.
Det kändes igår så tydligt,
med lite picnic,
en filt,
solnedgång och kvällsbad,
det är sommar,
i sin enkelhet.
i sin storhet.
~
Hur ska jag,
bara jag,
klara av?
Våga,
jag ber,
ta allt,
ta mitt allt.
Jag vill vila i min tro,
hjälp min otro,
beskydda det som är skört,
allt.
Minns,
och vill fly,
men det läker,
det gör det,
och jag tror,
tror på dig.
Tror att du läker,
att du helar,
och att du ser.
En liten stund med dig,
en evighet,
håll mig,
värm mig,
för själv är jag så liten.
Du är stor,
och du är mitt hopp,
mitt i min trasighet.
Dags att cykla till jobbet.
Sista natten på ett tag,
tacksam.
Spelning
det är min syster det där :-D
Nisan och Johanan snyggast i stan!
I hamn
Kapten "Skipper" Lindahl och hans besättning är hemseglade från en toppenvecka i Kroatien,
Mera om resan kommer,
om motorn som brann,
de som ramlade över bord,
och allt , allt annat!
Nu är det spelning och Releaseparty med PlanetB.
:D
Slaget kom...
Det här var det värsta du kunde göra,
så förbannat ont som du gör mig.
Det avgrundsdjupa mörka hål som dina ord lämnar efter sig går inte att beskriva.
Fruktansvärd besvikelse,
ett så stort svek,
jag tror inte att du längre kan reparera den skadan som är gjord.
Jag kommer få leva med hålet.
Så arg och så jävla ledsen.
Jag tappar all kraft,
all den kraft som jag samlat på mig släcker du ut i ett enda andetag,
allt det jag byggt upp,
och jag faller.
Vad håller du på med?
Vad är det som händer.
Det värker i bröstet,
fruktansvärd smärta,
och hela mitt inre blir till is.
Stelnar och tårarna bränner.
Är det här sanningen?
Ska det vara såhär?
Att det skulle göra så ont att visa,
och det får inte synas,
för så nära får ingen gå,
så nära mitt mörkaste,
det som smärtar nåt så fruktansvärt.
Där har ni inget att göra.
Jag är ensam i detta,
måste klara av,
måste igenom,
måste leva.
Men hur?
Det är så nära,
det närmaste du kan komma,
och det svider och bränner.
Och jag vet att du blir rädd,
nu skrämmer jag dig,
men du,
var inte rädd,
jag förlorar,
oavsett.
för du vet nu och du stod inte kvar.
Jag vill bara skrika,
rakt ut:
Håll mig,
snälla låt mig få falla,
och ta emot mig.
Lämna mig inte,
för helvete lämna mig inte,
jag har inget annat.
Fjäderlätt
Kan inte se mig mätt,
låt mig få gömma mig i din blick
vill se dig en gång till,
föralltid
vill känna.
Det fjäderlätta som fladdrade till,
så enkelt
det rörde sig,
smekte mig på insidan
det som varit dött,
försvunnet och omöjligt
så kallt och vissnat,
dött
så länge,
glöd
det fladdrade till.
Så litet,
bara
en rörelse,
obeskrivligt
men så stort,
så litet
ett livstecken.
En känsla så långt innifrån,
bergfast
så stark,
skör
så rätt,
flyktig
men så rädd.
Man måste våga lyfta,
våga släppa.
låt mig få gömma mig i din blick
vill se dig en gång till,
föralltid
vill känna.
Det fjäderlätta som fladdrade till,
så enkelt
det rörde sig,
smekte mig på insidan
det som varit dött,
försvunnet och omöjligt
så kallt och vissnat,
dött
så länge,
glöd
det fladdrade till.
Så litet,
bara
en rörelse,
obeskrivligt
men så stort,
så litet
ett livstecken.
En känsla så långt innifrån,
bergfast
så stark,
skör
så rätt,
flyktig
men så rädd.
Man måste våga lyfta,
våga släppa.
Sista natten i Linköping
Brännbollen blev korridorsfest eftersom vädergudarna inte ville vara med oss. Men vilken kväll det blev, lite småkaos, så som det ska vara :-)
Efter en dag med grupparbete, ett antal timmar i affärer både med och utan Lovisa och Elin, kaffe på Wayne's ramlade vi in hos Elin där resten av klassen befann sig!
Martina vill inte va med på kort :-P
Elin tröstar!
Större delar av klassen.
Kvällen bjöd på ohälsosamt mycket chips, grillad korv, Emma och Joel moffning, djupsnack, självförtroendeboost, securitasvakter och massa annat skoj.
Idag var det lite segt att komma upp, men upp kom jag och packningen för hemfärden imorgon började...vilket jäkla projekt. Blä! Tur att jag har Elin som underhåller mig :-)
Lite grupparbete och förberedelser inför opponeringen imorgon hemma hos Daniel. Kaffe och skratt, lovely! Kommer lätt sakna det nu när det är sommarlov.
Något småbakis drog jag och Andreas ut och sprang femman i Rydsspåret.
Ja, jag sprang och flåsade medens Andreas mer joggade med kontrollerad andning :-P och spurtade i uppförsbackarna och sen snällt sprang tillbaka och sällskapade med mig upp för backen sen igen.
Jag är lite stolt att jag gjorde det.
Och runt kom vi, även om han fick peppa mig ganska mycket och vi fick till och med till en spurt på slutet och Emma var som en dö sill :-)
Dusch och så begav vi oss till Sala för en sista kväll med grillning och överraskningsfirande för Joel som fyllde år. Mat blev det, lite plugg och en kär röst på telefonen.
Det blev filmtittning och jag hängde på Simon och Josef till golfbanan, mot alla mina principer :-P
Men jag tänkte nu eller aldrig.
Efter att ha varit nära döden påväg dit pga. mina bristande höger och vänster - kunskaper anlände vi till golfbanan där regnet slutat falla och solen nästan kikade fram. Fick putta lite, bli utstyrslad i Simons kläder till golfare och jag måste säga att jag hade en mycket, mycket trevlig timme tillsammans med golfarna!
Simon gör sig redo.
Emma stylad i Simons kläder och keps redo för fotografering :-)Observera golfhandsken ;-)
Suddig Josef och Emma processar sig framåt på banan.
Såhär glad kan man va när man får låtsas va golftjej!
Lite småkalla cyklade vi hem och fick äntligen gratta Joel med glass och presenter.
Imorgon bär det av till Stockholm!
Bockar och tackar för en fin vår i Linköping.
Kärlek till er alla!
<3
Idag var det lite segt att komma upp, men upp kom jag och packningen för hemfärden imorgon började...vilket jäkla projekt. Blä! Tur att jag har Elin som underhåller mig :-)
Lite grupparbete och förberedelser inför opponeringen imorgon hemma hos Daniel. Kaffe och skratt, lovely! Kommer lätt sakna det nu när det är sommarlov.
Något småbakis drog jag och Andreas ut och sprang femman i Rydsspåret.
Ja, jag sprang och flåsade medens Andreas mer joggade med kontrollerad andning :-P och spurtade i uppförsbackarna och sen snällt sprang tillbaka och sällskapade med mig upp för backen sen igen.
Jag är lite stolt att jag gjorde det.
Och runt kom vi, även om han fick peppa mig ganska mycket och vi fick till och med till en spurt på slutet och Emma var som en dö sill :-)
Dusch och så begav vi oss till Sala för en sista kväll med grillning och överraskningsfirande för Joel som fyllde år. Mat blev det, lite plugg och en kär röst på telefonen.
Det blev filmtittning och jag hängde på Simon och Josef till golfbanan, mot alla mina principer :-P
Men jag tänkte nu eller aldrig.
Efter att ha varit nära döden påväg dit pga. mina bristande höger och vänster - kunskaper anlände vi till golfbanan där regnet slutat falla och solen nästan kikade fram. Fick putta lite, bli utstyrslad i Simons kläder till golfare och jag måste säga att jag hade en mycket, mycket trevlig timme tillsammans med golfarna!
Simon gör sig redo.
Emma stylad i Simons kläder och keps redo för fotografering :-)Observera golfhandsken ;-)
Suddig Josef och Emma processar sig framåt på banan.
Såhär glad kan man va när man får låtsas va golftjej!
Lite småkalla cyklade vi hem och fick äntligen gratta Joel med glass och presenter.
Imorgon bär det av till Stockholm!
Bockar och tackar för en fin vår i Linköping.
Kärlek till er alla!
<3
Vad händer nu?
Nu sitter Emma med balkongdörren öppen,
det är sent och den svala luften smeker mot hennes solvarma hud.
Ur högtalaren sjunger Lasse Winnerbäck på låg volym:
Jag dricker glögg
Med balkong dörren öppen inatt
Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Och suga liv ur din halspulsåder
Som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjd
Det är så lätt att fantisera
Och mina tankar och minnen står mig upp i halsen
Men mycket vill ha mera
Jag hugger i sten
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur
Några armar och ben
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur.
Sommaren har kommit på riktigt,
inte för att stanna men den har kommit på riktigt,
nu är den här,
älskade den är här.
Skolan lider mot sitt slut,
idag avslutade vi rapporten.
Så sjukt kul vi har haft under den här veckan som denna rapport har förlösts.
Imorgon ska den in och sen blir det klassfest med brännboll.
Lite vemod fast mest glädje.
En spännande höst ligger framför med mycket nytt,
men det är färdriktning framåt,
det är dit jag ska,
här och nu,
påväg framåt.
Och i vanlig Emmaanda så ska det nojjas lite,
lite oro ska slita i kroppen,
så är det bara.
Acceptans.
Ser fram emot att få komma hem,
få träffa de guldklimpar som finns där,
och de som kommer hemåt igen.
Återsamling.
Fånga en sommar som ligger i min hand,
en sommar med mycket spontanitet.
Få komma åter till en ny lägenhet, ett nytt program men förhoppningsvis samma fina nät av vänner som stöttar och fångar mig här.
De som jag skrattar tillsammans med,
det där skrattet som börjar i någonstans nere i magen och ofta slutar i glädjetårar.
De vänner som jag äter tillsammans med,
som jag ser på film med,
som vill dela sin vardag.
De som ser mig,
som ger livslust,
som får mig golvad och stum av givmildhet.
Villkorslöst.
Och hur ska Emma förklara?
När hon mitt i natten sitter vaken för att hjärtat bubblar över,
bubblar över av sommar,
tacksamhet,
glädje,
och verklighet.
Framförallt och störst av allt,
känslan av att leva.
När hon cyklar iväg efter sommarens första utefriskispass i en smockfull trädgårdsförening med strålande sol, med en vän som är så nära precis bredvid, påväg för att möta upp ännu en ängel. För att sedan landa i en stor fin trygghet med volleyboll, lite film men framförallt värmen och det villkorslösa:
Oavsett.
Inte om eller när utan nu.
Självklarhet.
Hon brister ut:
- Jag tror jag älskar mitt liv! Känslan av att inte vilja ändra på någonting är svindlande, inte långvarig, men svindlande.
Kan bara ge dig äran för detta, solar mig i din glans och strålar av tacksamhet.
Lifehouse Everything:
You are the strength, that keeps me walking.
You are the hope, that keeps me trusting.
You are the light to my soul.
You are my purpose,
you're everything.
How can I stand here with you and not be moved by you?
Would you tell me how could it be any better than this?
Cause you're all I want,
You're all I need
You're everything,
everything.
Foto: Jonathan Fors
Inatt
Du kysste mig inatt,
så enkelt
och så säkert.
Du talade till mig där jag satt,
förklarade för mig.
Det jag ser men inte kan locka fram.
Du förklarade allt det du inte säger,
allt det som du inte klär med ord,
det gav du till mig,
som en gåva.
Inatt.
Dina andetag var så nära mitt ansikte,
dina läppar så nära mina.
Men orden smekte mer,
de gav mig mer tillfredställelse än någonsin förut.
Dina ord,
viktigare än någonting annat.
