Julstök





Inser att det är längesedan jag städade på riktigt,
packar för hemfärd till Stockholm,
behöver promenad, luft och lite ljus.

Efter en kväll med tacorester, rödvin och Beck så är jag ganska så jättenöjd,
ingenting är som det ska,
jag tränar inte,
jag får inte arslet ur,
jag sover inte,
allt är kaos,
jag är som en stor barbapappa med bomull i huvudet.
 
Och nu är det lite tomt,
jag vill inte åka härifrån,
jag vill vara kvar,
vill vara här och där. 

Men jag är mätt och belåten på alla sätt och vis

 :-) 



 


Igenkänning


Kopplar ner tankeverksamheten med Billy Joel:

She's always a woman

She can kill with a smile
She can wound with her eyes
She can ruin your faith with her casual lies
And she only reveals what she wants you to see
She hides like a child,
But she's always a woman to me

She can lead you to love
She can take you or leave you
She can ask for the truth
But she'll never believe you
And she'll take what you give her, as long as it's free
Yeah, she steals like a thief
But she's always a woman to me

She takes care of herself
She can wait if she wants
She's ahead of her time
and she never gives out
And she never gives in
She just changes her mind

And she'll promise you more
Than the Garden of Eden
Then she'll carelessly cut you
And laugh while you're bleedin'
But she'll bring out the best
And the worst you can be
Blame it all on yourself
Cause she's always a woman to me

She takes care of herself
She can wait if she wants
She's ahead of her time
and she never gives out
And she never gives in
She just changes her mind

She is frequently kind
And she's suddenly cruel
She can do as she pleases
She's nobody's fool
And she can't be convicted
She's earned her degree
And the most she will do
Is throw shadows at you
But she's always a woman to me
 


Kom och gör mig lycklig


Diggar Rolandz "Kom och gör mig lycklig" känner att texten gör mig varm :D

Förnekar sömnbrist, förnekar tidsbrist, förnekar en skitig lägenhet och ser fram emot de stunderna som betyder mest just nu, det är inte så många men är beredd att säga att kvaliten är bättre än kvantiteten :-)

På schemat idag står intro på nya kursen, träning och fix på stan och ikväll blir det våra vänners liv i soffan (JAAA!!) Vem vet jag kanske kan få en godnattkram också om allt vill sig väl!


Varsamt


Varsamt tar du över varje cell i hennes kropp,
varsamt träder en väg fram,
och hon ler innifrån och ut.

Ler bort en rädsla,
en rädsla som inte lamslår,
utan leder henne.

Hon är inte vilsen,
hon vet,
men inte hur,
men hon vet.

Och allt är nytt,
ingenting är som då,
och hon är hänförd.

Rädd men hänförd. 

Hon klarar det, 
hon gör faktiskt det, 
utan sår, 
utan tårar, 
och utan panik, 
det är bara en varm känsla i magen som får syre och växer. 

Och hon längtar, 
men hon lever nu,
varsamt. 

Varsamt skrapar vi på ytan,
varsamt skapar vi någonting starkt och fint. 

Hon är rädd, men inte som då.


 

Flodens botten

Under stjärnorna i natt
går jag hela vägen ner.
Från det högsta av berg
till floden jag ser.

Och när jag dyker från stranden
 är jag blind men min hand
den söker åt mig
efter det som försvann

Även om jag vet är floden är djup
går jag dit om nätterna och står där ett tag 
Och en dag ska jag nå ända ner 
ner till flodens botten på ett andetag

Under stjärnorna i natt
går jag hela vägen ner
Från det högsta av berg
till floden jag ser
Och jag dyker från stranden
efter sånt som jag mist
Efter allt jag försummat
som hann ifatt mig till sist

Under stjärnorna i natt
går jag hela vägen ner
Genom tvivlarnas skog
och vi blir bara fler
Det är nånting vi söker
som inte orden rår på
Och som flyr undan ljuset
som inte går att förstå
Under stjärnorna i natt

Även om jag vet är floden är djup
går jag dit om nätterna och står där ett tag 
Och en dag ska jag nå ända ner 
ner till flodens botten på ett andetag

Under stjärnorna i natt
går jag hela vägen ner
Genom suckarnas dal
till det vatten jag ser
Vi kommer alla ur floden
och alla slutar vi där
Vi färdas med strömmen
den lilla tid vi är här
Under stjärnorna i natt 


är jag blind men min hand
den söker åt mig
efter det som försvann

Och en dag ska jag nå ända ner 
ner till flodens botten på ett andetag

Flodens botten, Helen Sjöholm
Text: Tomas Andersson Wij