Så går en dag

... i lördags fick min balkong återvunnen trall och ett ansiktslyft i sann studentanda:

 

Andreas sågar den gamla trallen

 

 

Jag ska få med både Andreas, trall och kaffe :-P

 

 

Ett Andreaskomponerat "parkort" efter konstens alla regler, tätt ihop och mannen lite bakom kvinnan ;-)

 

 

Ett Emmakomponerat "parkort", Andreas påpekar att det inte alls är harmoni i bilden, Emma påpekar att det inte beror på placeringen utan "andra faktorer" *host* ;-)

 

Resultatet och så lite regn på det :-D

 

...ett sånt där "to die for sms" :D

Nu tentaöl med arbetsgruppen sen myskväll och middag med A <3

Tentan gick BRA!

...uppe i det blå för mitt eget bästa just nu.

Har en tenta imorgon men jag har helt slutat plugga och ägnar mig helt och fullt åt surfande på sidor med små blingande ringar,

släta,
stenar,
stora, 
små, 
diamanter,

you name it.

Slötittar på sex and the city filmen, det gör det inte bättre, fluffiga vita klänningar och massor av flärd.

;-) 

Leker lite i tanken,
jag delar den,

Vi leker,
snurrar,
vi dansar,

Tätt ihop och hårt sammanflätade i en gemensam dans,

Det gör ont att lämna din huds värme,
om så bara för en liten liten stund.

att detta kommer bli en sådan där dag när jag kan facebook utan och innan, har koll på alla nya inlägg, förfasar mig att ingen har skrivit något sen sista jag tittade (typ en minut sedan), ojar mig över mitt eget helt plötsligt (:-O) meningslösa liv.

Ja, jag har tenta på fredag och instuderingsdagar hemma...suck!

Men jag gör fina listor mellan varven med färger och kartor och bilder, intalar mig att det är en mental process och jag behöver pausa (typ jämt) för att få ordning på sakerna i huvudet så dom kan landa och fastna :-D Man lär sig mycket bra grejor när man läser pedagogik 2, jajamänn!

;-)

Så nära, 

likt nattens mörker sluter sig kring en vilande själ,
lika befriande som en sval sommarbris en het sommardag, 

så känns mitt möte med med dig, 
i det undermedvetna klär sanningen verkligheten med ord,
 
din trygga hand mot min kind i vår gemensamma värme,
i ett mörker som avskärmar allt,
smekande fingrar längs en ryggrad, 
i en natt där du finns så nära, 

famlar efter dig, 
finner dig, 
drar mig nära, 
så nära,

vill klä mig i din hud och skydda mig.
 

Han jagar henne likt vargen,
den varg som jagar den oskyldiga lammungen,
och lammungen flyr för sitt flyktiga liv.
 
Hon är inte oskyldig,
medbrottsling är hennes rätta titel, 
men du jagar henne trots allt,
flåsar henne i nacken och söker fästa din blick i hennes själ.

Hon vrider sig, 
fokuserar det som är verkligt, 
samlar all den kraft hon bär inom sig som du så effektivt binder. 

Hon sluter sina ögon, 
känner huden under sina fingertoppar. 

Minns hur hon söker din kind i nattens mörker,
möter endast tomhet, 

evig tomhet, 
fyller hennes hand och tvingar hennes hjärta rätt.  

Du lärde dig kärlek,
men du valde smärtan,

för den är så mycket lättare att nå,
smärtan,
så lätt att definiera,

du behöver bara räcka ut handen för att i ett snabbt andetag rycka undan den,

och tänk,
ingenting nej,
ingenting behöver du ge,

för du har dig själv och det käraste du äger,

kontroll,

helt intakt,
men förtvinande inuti, 
när du går,  

går den enkla vägen.  

Tur att det regnar idag, sammanställa 15 kapitel, salstenta nästa fredag, mycket information som faller på plats så sakteliga (lite för sakta).

Flyr plugget en stund till två skruttar, en långt borta och en inte fullt så långt borta:

=)

En söndag.

En promenad, hand i hand hem från jobbet, reflekterandes under vackra rosa blommande träd.

Frukost på balkongen, kaffe och spirande ljusgröna "nyblommor" av fröna som såddes för några veckor sedan.

En känsla, en handling, ett liv - ett möte.

När vi får utforska det som är vi,
när vi får dansa på köksgolvet och bara vara.

När vi får springa och svettas i duggregnet,
inte bredvid varandra, 
men sen få mötas där allt började.

Att få vara, bara vara, bredvid.

Inom räckhåll, 

vill ha dig inom räckhåll, 
men inte för nära, 
bara sådär så att du är nåbar.