Så går en dag

- och kommer aldrig mer

365 dagar...

Idag är det ett år sedan vi stod i ett snövitt landskap och kysstes i smyg,

ett år sedan vi inte sov en endaste blund på vänners golv,

ett år sedan jag kysste dig på gatan och fick mig en smärre chock,

ett år sedan Emma somnade på Tildes babyfilt,

ett år sedan vi famlade i kärlekslullig ovisshet.

Men jag visste att det var till dig jag skulle,

jag ville inte,

inte för allt i världen,

men jag längtade till dig,

min själ törstade,

jag längtade så mycket så att jag lämnade min egen jul för att åka till dig och leva hemligt i två veckor,

smyga och smussla...

frihet på ica,

i bilen,

i skidspåret.

Så mycket kaos det skapade men det var det värt, tiotusengångerom...!

Vackra vinter.

Idag sitter vi i Stockholm,
det har gått så fort,

idag står vi på tröskeln till vårt första gemensamma liv,

ett liv utan att packa ryggsäckar för flera dagar och planera,

vår lägenhet,

vårt hem.

Ett nytt liv med det som är vi.

Idag sitter jag med ett vackert halsband runt min nacke och ska slutföra mina sista göromål i Linköping.

Det är början på en ny tid och jag fick kyssa dig farväl i morse när du, snygg som få åkte iväg till ditt nya jobb, till ditt nya liv och jag är så stolt och glad att jag får vara en del av det.

Tack för 365 dagar, jag har aldrig mått så här bra, du är min balans.

<3

till och med jag blöder!

Då är det illa... <3... och du vet du är en del av det hela, du var den som bekräftade att Emma var uppe i det blå :-P

Tusen tack min älskling! Älskar dig över allt annat! Mitt <3

Åh så fint du skriver! Är så glad att ni flyttar till Sthlm! Stor varm kram!!

SÅHÄR glad för din/er skull.

SÅHÄR glad för du snart är nära igen.

SÅHÄR glad för att du är lycklig.



Fina fina du, du förtjänar allt!