Så går en dag

Ett hjärta som är trött,
slitet och kantstött.

Din smekning sprider värme i bröstet,
smälter den kalla och hårda isen. 

Lätta fingertoppar vandrar mjukt på ryggen, 
önskar att känslan skule få vara beständig,
men vissheten är starkare,

- du och jag blir aldrig vi.

Jag njuter ändå i det fördolda med en besk eftersmak av tärande ensamhet.