Så går en dag

Försöker av allt jag har, 
försöker vila i min väntan,
vila i all min stora längtan,
för du hör och du ser.

Du viskade så ömt i mitt öra:

- Våga, Emma! 
- Våga vänta,
  vänta tryggt,
för snart gryr dagen,
och den ljumna våren visar vägen,
det kommer nytt,
för allt återföds.

- Och jag hör varje skrik, jag ser varje tår och jag känner all din smärta.




Vila i din väntan, Emma.
Stilla ska mötet ske,
för livet skiftar så fort,
så fort att det nästintill kvävs.

Men jag skingrar din rädsla,
och sår hopp,
hopp för framtiden,
den som väntar.

Så min älskade,
vila i din väntan, 
ja vila i din tro.

För det gror,
det som nu slumrar,
det gror.