...
...Men döda mig långsamt då....!
Livet i sin storhet, i sin glädje och i sin kamp.
Jag börjar släppa,
vi river våra murar.
Det är så skönt.
Kommentarer
Trackback
Så går en dag
- och kommer aldrig mer
...Men döda mig långsamt då....!
Livet i sin storhet, i sin glädje och i sin kamp.
Jag börjar släppa,
vi river våra murar.
Det är så skönt.
