Ihåligt bankar hennes lilla hjärta i bröstet
Hon andas in din utandningsluft,
den är varm och fuktig.
Men hon känner dig inte,
det är tomt under hennes händer.
Ihåligt bankar hennes lilla hjärta i bröstet.
Alkoholen rusar hennes kropp och får själen att längta efter det som är evigt.
Du känner förändringen,
att hennes händer inte längre smeker dig,
du tar något som hon inte längre vill ge.
Hon är inte där,
spelet är över och kvar finns bara ett tomt skal,
och du gör henne illa med all hennes tillåtelse.
Ett iskallt dött hjärta tar emot det som förväntas smeka en människa varm,
men din beröring får henne att vilja kräkas.
Allt når sin kulmen och hon kapitulerar och du flyr.
Kvar finns en trasig själ som kunde ha kallats min,
men jag känner inte igen den flickan som sitter där i mörkret,
med tårarna rinnandes ner för kinderna på den våta kalla asfalten,
Vem är hon?
På torsdag möts vi.
fina emma, kram!
