Kastar in handduken



det finns ingen kraft kvar,
jag slänger in handduken och ger mig,
ger upp mig själv på sätt och vis,
samtidigt som jag ger mig själv livet,   

- ja du kan kalla det kapitulera och visst är jag feg.

Men vem skulle inte vara det?

Jag går en omväg,
och ber om perspektiv.

För tillsammans med dig är jag stark.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback