Ett hjärta av cement
Som ett avtryck i ditt hjärta,
så finns hon alltid kvar.
Ett hjärta som blev förstelnat,
som dränkt i cement,
succesivt förvandlat till sten.
Ditt hjärta stannade i ett andetag,
och kvar finns bara konturerna av hennes ansikte som ett avtryck i den grova cementklädda ytan,
för alltid märkt.
Nu letar tårarna sig in i de minsta sprickorna,
det salta urholkar den solidaste sten och sprickorna letar sig fram utefter den gråa och skrovliga cementen,
sprickorna sprider sig, samtidigt som glöden inuti får syre och växer.
Hon besitter vägen till känslan som bär en hel historia,
en känsla som får ett kallt hjärta att förnimma det som var,
och du minns allt hon var i en personifierad spegelbild.
En spegelbild som sakta bleknar.
Kommentarer
Trackback
