Cirklar
Mitt liv,
nu,
är cirklar.
Jag går runt,
runt,
ja,
dansar kanske rent av.
Dansar genom innerlig glädje som fyller hela mitt inre,
vidare till det lägre,
som inte är så lågt,
vågar knappt säga det,
men jag faller inte lika djupt,
så som då,
är det sanning?
Du fångar mig,
likt en vän,
som aldrig suddas ut.
Blir förd,
och förförd,
lockas,
du lockar,
men vad är verklighet?
Valsar på bryggan med din hand stadigt i min rygg,
ser du ljuset?
Det magiska månljuset som får min kropp att skälva under dina händer,
ser du det mörka bakom det glittrande i mina ögon?
Vågar du?
Tre cirklar som går in i varandra,
tre som ger olika,
som möter på tre punkter,
olika.
Törstar.
Konkurerar med mitt tålamod,
slåss mot min kontroll,
kapitulerar inför det vackraste,
och släpper,
jag måste släppa.
Håller jag hårt kommer allt gå sönder,
så jag släpper.
Rädd för att förlora det vackraste i mitt liv,
finns chansen att vinna?
Kanske vinna mest över mig själv.
Kämpar,
försöker släppa,
och lever!
Kommentarer
Trackback
