Så går en dag

Din röst blir så klar,

jag hör din röst när vinet smeker mitt inre,
klart och tydligt. 
 

Du talar till mig,
alltid,

ropar och lockar.

Ser din mun, 
litet nerifrån,
du framhävs,

perfektionen är slående.

I min dimma låter jag läpparna slutas kring dina,

omsluter dig, 
med det enda jag har.
 

Leker varsamt med tungan mot dina läppar,

kysser dig hårdare,

smakar dig,

överallt,
 

jag är hungrig.

Men du är alltid för långt bort,
allt för långt bort.

Lite för hårt,

lite för fort.
 
Jag känner hur du andas nära mig,
andetag,

vi andas i otakt.

Vi är inte på samma nivå,

aldrig.

Jag svälter.