Så går en dag

...låt mig få vila mitt tunga huvud mot din axel,
lägg din hand på min rygg
och låt mig få andas,

du behöver inte säga något,
ge mig bara ögonblicket.

För när det inte finns någonting att ta av,
då famlar jag,
letar efter din trygghet,

fast jag vet att jag inte får,
men jag gör det.
 
För någonstans viskar sanningen att du ser, 
viskar att du delar, 
delar den längtan som drar.

Backar och fastnar,
fastnar i mig själv.

-


Har packat ihop och städat lägenheten och jag är uttråkad...
Vaknade tidigt idag så jag gick ut och gick längs Stångån i mörkret, skönt med luft, får bryta av med det om gör väl.
Två föreläsningar idag, hoppas att dom är i klass med de som vi hade i går. För det var bra föreläsningar.

Ikväll blir det spinning och nedskruvning av dom sista grejerna i lägenheten...
Kanske en tur till la casa Emma och Elin.
Vi har fått nyckeln nu :-)

Det rullar men känns som det står helt still.
 
-

En gul och en röd sida,
plast,
med ett innehåll av vitt, vitt pulver.

En stor kartong full,
dyra pengar för att kunna se mig själv i spegeln.
Slippa blunda.