Det vet bara jag...


En uppdatering kanske är på sin plats,

har inte blivit så mycket skrivet på sista tiden, orden faller sig inte naturligt och passar inte ihop, 
kanske som ganska mycket i mitt liv just nu.  

Har haft tre sjukt roliga dagar i Norrköping, gruppen har totalt tappat all sans som fanns från början :-) Vi har både haft Sandra som potenciell lunchlåda, bakad i pizzaugn, disikerat ägg, blåst plasthandskar och skrattat hur mycket som helst, sådär från magen! 

Idag fick vi vara i Linköping, och det blev en tidig dag.

Cyklade hem och kröp ner i soffan, 
pluggade lite och tittade på Bonde med lunchlådan i famnen.

Fick finaset julkortet och jag blev så himla glad :-)  

Promenerade till stan och fixade ny mobil och lite grejer. 

Blev fångad av Lovisa på bibblan och fick prata en stund, mysigt! 

Ramlade hemåt i halkan med Daniel i fonen, 
vi åt middag tillsammans på distans, 
han på IKEA och jag i mitt kök,
och hade vår numera traditionella telefonsession för dagen,
en skön stund med många tankar,
framtid och dåtid i en ganska rörig mix,
men med en klar mening.  

Kvällen fortsatte med en fika på stan med Helen,  
och som vanligt klockren fika, 
så sköna ord, så bra skratt, så mycket inspiration och så mycket kraft. 

Leendet sitter kvar nu när jag krupit ner i soffan igen och värmer mina fossingar som är lite mer av iskaraktär än något annat.

Mammas pojkar kanske? 


önskar jag kunde formulera, 
bara något, 
men alla ord har blivit stumma, 
musiken säger mer än orden, 
och jag sjunger, 
den sången vi sjöng, 
du spelade och vi sjöng tillsammans, 

och du andades så nära, 
så nära mitt hjärta.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback