Så går en dag

Fortsätter min symaskinsorgie med att sy köksgardiner, det gick inte liiika bra men nästan, nästan!

Dom hänger ju där iallafall,
där dom ska,
och köket är inte lika bländande vitt längre.

Skrev på mitt tal,
är ganska nöjd,
och mycket, mycket nervös,
känns overkligt.

Cyklade ner till Anna,
prat på soffan,
takeawaykaffe och kaka på coffehouse,
kloka ord,

Dagens replik: Du är verkligen dålig på att göra saker för din egen skull.
Kanske dagens sanning...

Jag cyklade iväg till träning och hamnade på ett steppass,
inte min grej,
inte alls,
det var liksom jag och "skogshuggarmartin" (ditsläpad av sin tjej, säkert) längst ner i hörnet som stod som frågetecken,
och skrattade,
att va helt lost får en helt annnan innebörd :-P

Kvällen fortsatte hem till Josef och Jonathan,
Anna, Andreas, Mats och Elin kom och vi kikade på film,
drack kaffe och åt kaka och banan.

En cykeltur ner till NH i regnet för att lämna av Anna.

Min dag.

- har liksom inget mål,
 motivationen sinar,
 och jag vet inte vad du säger, 
 
 håll mig bara,
 håll mig, 
 
 låt mig få andas, 
 andas din luft.
 
 Vill bara att det ska vara över,
 men vad?
 Vill bara förbi,
 stå på andra sidan,
 andra sidan vaddå?
 Mitt liv? 
 
 Springer ifrån mig själv,
 känslan äter upp mig innifrån.

 Vad är min drivkraft? 
 
 Allt blir så fel och så snett.