Så går en dag

Det är så skönt att få prata, för det är så mycket tankar.
Rädslan för olikheter försvinner så sakteliga och vi börjar samtala och diskutera. Framförallt kanske lyssna. Lyssna på varandra utan att döma med det samma och utan att få den personen framför att tycka samma sak.
Man måste inte tycka lika.
Efter en hel dags läsande om genus med Elin och en kväll med Sebastian så har jag fått en insikt i om hur jag fungerar och att det kan bero på att jag just är tjej. 
Känslan av att alla ska hålla sams, vara till lags och att man ska tycka lika för dte är ju det som är bäst, det måste inte vara så. 
Det är inte fel att ha olika åsikter. 

Allt som sägs spelar mot mitt känslospektra, jag tar åt mig personligen. Har gjort, men försöker att inte göra det nu längre. 

Timmarna flyger förbi och jag börjar så sakta komma in i lunken. Sova på morgonen och vara uppe på kvällen. Svårt när man är van att gå och lägga sig kl. 22 i vanlig föskoleanda. 
Idag hade jag tvättid kl 0700 och jag gick upp slängde in två maskiner och gick upp och la mig och sov till 0930 vilket behövdes efter en sen kväll. Och allt detta utan ångest för de två artiklarna som jag skulle läsa nu på förmiddagen som jag hunnit med och läst klart. Detta låter säkerligen patetiskt men det är ett framsteg för mig. :-)

Min rygg har helt säckat ihop, säkert pga axelremsväskor som jag vet att jag inte kan ha egentligen men använt ändå. Med allt fler böcker i. I söndags var jag och Elin och tränade och igår när jag kom hem från Sebastian slog det till i ryggen, samma känsla som förut. Nu blir det till att knapra Ipren och smörja zonkräm för att få bort infamationen. Trött jag blir. Dum kropp! Det var så himla kul att träna och jag hade hoppats på att det skulle hålla nu när det inte är så mycket barnbaciller. Jaja vi får se hur det går.

Utveckling!