För det är bara på låtsas!

Jag gjorde det som var rätt,
men nu då...?
Nu pirrar det och det sliter och jag minns.
Det finns inte en chans att ta kontakt och kanske är det därför som det känns såhär...!
Det är inte på riktigt, det är bara ett minne nu. 

Det var en förväntan inför något nytt,
en annan värld.
Och varför kan jag inte låta mig förlora mig i det! Egentligen :-)
Det är ju bara på låtsas.

Jag är så fånig just nu....

men jag är ju bara 22 år så jag kanske får vara det, det får man väl jämt förresten :-P

Så därför kommer jag packa mina saker här i alpen ikväll med frustration över att inte ha en chans till kontakt och ett litet smajl fast med ett sting av smärta.

För det är ju bara på låtsas!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback