Så går en dag

- och kommer aldrig mer

Stannar upp

Min blick dras till dina ögon.
För att få en skymt av det som en gång fanns. 
Det svindlar till i magen när jag låter tankarna fara iväg,
till dagar när dina mötte mina och du kände varje centimeter. 


Det finns inget som är sig likt, inte jag och inte du. 
Annat yttre och kanske annat inre. 


Förståelse och insikt smärtar,
jag låter det komma. 
Jag klarar det, jag vet. 


Visshet och nåd.


En liten del av mig kommer alltid vara ledsen. 
En liten del kommer alltid sakna, 
kommer alltid söka. 

 
 

Skölj över mig,
dränk mig i din kärlek,
låt mig få bada i din nåd.