Så går en dag

- och kommer aldrig mer

nu vill jag sjunga dig milda sånger

Ligger hemma och är sjuk, förkylningen har tagit ut sin rätt och jag har insett att det går inte att bli frisk från det här utan att vila.
Jag har ägnat mig åt att läsa en bok av Linda Olsson som heter Nu vill jag sjunga dig milda sånger....
wow...jag känner mig känslomssigt mörbultad efter att ha sträckläst den idag...vilken bok! Den berörde mig enormt mycket.....prova den du också.

Mycket tankar såhär när man ligger och bara har sig själv att tänka på....helgen gav också mycket tankar iallafall slutet av helgen. Vi var i kyrkan i söndags och det var så länge sedan jag var där. Isen smälte stenen försvann! Iallafall för en stund. Glädje och visshet. En stor säkerhet!
Ska försöka förvalta det och inte ha så förbaskat bråttom....längtan sliter i min kropp men vad består längtan av? Var går min väg?

Hej!
inser att jag är segast på att kolla min blogg.
i alla fall, bättre sent än aldrig hoppas jag.
Så nu har det hunnit regna in till höst minst sagt. Något segt.
Håller på att går på föreläsningar på teatervetenskap som jag läser. Och sitter på gröna linjen och skriver dikter... nej det var överdrivet.
Jag och två kompisar bor i en fyra i Högdalen. mycket space och väldigt trevligt! Man har sitt eget rum och så har vi gemensamma utrymmen. Lovely!
Jobbar du fortfarande eller är du ledig fram till ni åker?
Kram