Ger vi oss tid att fundera?
Långt inne i mitt bröst finns en längtan, jag vet inte var längtan leder, men den vill fram.
Tiden finns den? Vad använder vi våran tid till?
Jag stressar och lever i både framtid och imperfekt men nu, var finns nu...
Stunden just nu märker jag så sällan av.
Det är få ögonblick som jag stannar upp och njuter i ögonblicket.
Hur ofta tänker man inte att då, sen, imorgon, nästa vecka, förra månaden, förra året. men NU! För fan NU Emma!
Klockan...sätt ner klacken och vrid om...försök att glömma och lev nu.
Hur skulle vår värld se ut om inte tiden fanns på det sätt som den gör idag.
Jag är slav under tiden, jag är fångad och fastkedjad. Jag har varit det så länge, jag märker det knappt, jag springer och jäktar för att vinna minutrar....för vems skull?
En manisk tvångstanke att alltid vara i tid och ha gott om tid. Vara i tid....Klockan stressar mig!
Den som har ena benet i framtiden och det andra i det förflutna pissar på nuet!
Jag ska banne mig sluta pissa på nuet för min tid är inte oändlig!
Imorgon, idag, igår NU!
Jag har tagit mig an Lukas. Det är dags att ta ett steg till ett steg längre!
Oh. Jag hoppas att du var medveten om hur du citerade Isaksson i din rubrik! Good babe!
