...andra löprundan...
bjöd inte på riktigt lika fint väder och ganska mycket tyngre löpning efter en dunderfödelsedagsfrukost hos fröken Deboussard...men så rolig frukost var länge sedan jag åt :-)
Kvällen igår avslutades hos Tove med dating in the dark (om my..säger jag bara) efter packning och sockerdipp...tentan gick sådär...lite skumma frågor om jag får säga min åsikt men ett G tror jag på, måste det bli.
Ska packa ihop mig nu och vänta in Andreas som ska sällskapa med mig ner stan och hämta ut bilen som ska gå till Stockholm idag.
Sen blir det systertid, OM jag kommer fram vill säga...stadskörningen är inte lockande :D
~
Om jag viskar och säger att det är en skitdag,
om jag säger att det tystnar nu och då står jag ensam,
för jag ser i era ögon att det här är slut nu,
det som lever är en lögn.
~
Glad påsk mina fina påskkycklingar!
Vårens första löprunda...
...är avklarad i solsken och ganska mycket is men FY vad skönt det var.
Gårdagen innehöll icke existerande plugg på Waynes med Flicksen och Robin sen bar det av till Andreas som gjorde köttfärspaj till ett helt kompani, bestående av Josefin, Lovisa, Emma, Josef och Erik. vi åt tacksamt efter chillande på soffan.
Kvällen avslutades med massage, choklad och film :-)
Idag ska jag kila iväg och skriva tenta och fira Elin-Skrutten som fyller år!
Sen bär det av mot Stockholm, hoppas på vår!
~
Jag vet var min inre längtan bor,
men det ger mig inte ro,
det är så mycket större än du någonsin kan förstå,
och jag kan bara falla i din nåd,
vila i dina armar och andas,
och blott vänta.
Andas in vårens doft och fyllas av lyckan!
~
Gränslös nåd
Hårda knän mot en panna som skälver,
tårarna landar på det hårda och kalla marmorgolvet precis intill mina fötter,
kapitulerar inför mig själv och låter mig falla.
Då ser jag er,
mitt i allt det hopplösa,
mina älskade,
som en bild på näthinnan,
en gåva från dig.
Ser er där Ni leder mig fram,
när jag haltar,
bär mig när jag vacklar,
på den vägen som leder fram mot min räddning.
Ni sluter upp bredvid mig och med gemensam kraft tar ni grepp på varsin sida och stöttar upp en kropp som inte förmår mer,
hjälper mig fram,
leder mig längs gången fram till kraften.
Väl framme faller jag ner på knä och böjer mitt huvud i era händer,
ni hör min viskande bön,
och förstärker den med era bedjande röster,
allt det jag inte förmår det ser ni genom hans kraft,
- bara du.
Tacksamheten slår mig med full kraft och spränger mitt hjärtas gränser,
orden tar slut,
och det enda jag kan viska är;
- Nåd,
denna förunderliga nåd,
att jag har er.
Earth Hour i Eklandskapet:
Grymt lyckad kväll :-)
Gammalt som blev nytt...
- Hon kryper in under din hud,
sprider en flyktig känsla av värme,
men beständig är doften av rädsla som hänger kvar i luften,
långt efter det att hon har lämnat.
Denna återkommande rädsla,
rädslan för känslan,
och denna iskalla skräck för att förlora,
allt det som jag håller så krampaktigt hårt,
kontrollen,
- vad är dess värde och vad är dess pris?
Ett ständigt måste.
Väntan,
tålamod,
och insikt.
För när sanningen är den att inget finns att förlora,
då finns inget heller att vinna,
men det har aldrig varit målet,
det handlar enkelt bara om att leva ett liv i rörelse.
Att våga känna.
Varför hålla fast i det som sliter, när han håller oss i sin hand,
när han ser och han hör varje ord innan det ens formats i mitt inre,
när han leder i det mörker där jag är oförmögen att se.
Jag famlar efter vägen men behöver inte alls vara rädd,
men jag är det,
ständigt rädd,
för mig själv.
Kontroll.
befria mig från rädslan och ge mig mod,
hjälp min svaghet och ge mig mod att leva i den villkorslösa kärleken,
den som uttalas nåd,
kärlek över allt förnuft och alla gränser,
andas in vissheten i mitt inre,
och ge mig mod att älska mig själv,
- ge mig mod att bli fri.
Hon lever...
...visst lever jag,
dagarna går så snabbt,
det är plugg, grupparbeten och så lite jobb.
Därimellan kläms lite träning in och så lyckas hon hinna trassla in sig i invecklade relationer och faktiskt därmellan ha jäkligt roligt :-)
Som när den döve tanten på bibblan inte hör Emma och gruppen bryter ihop och skrattar mellan bokhyllorna, eller när Lovisa droppar kommentarer om sms-lån, eller spontanshopping med Ammie på stan... :D
Måste börja ändra perspektiv,
det är vår,
min vår.
Det blev aldrig vår vår och jag är bara uppgiven, kall och så förbannat trött.
Men det kommer finnas utrymme för utveckling,
chans att växa som Emma,
och resten är bara ren förtröstan och du bär mig så varsamt i din hand.
Efter nymalt kaffe, långfrukost bär det av ner på stan för att träffa Lovisa och Anna för shopping. Sen blir det plugg med Erik och fika :-)
...och jag ska köpa påskliljor, så det så, för nu är det vår! MIN VÅR!!!
- snart värmer solen även mitt hjärta.
inte nu men snart!
Avklädd
Hon står blottad,
helt naken i ett starkt ljus,
inget kan hon dölja,
ljuset tränger in i varje vrå av hennes innersta,
rädslan är påtaglig men inte överväldigande,
friden i hennes hjärta bäddar in alla andra känslor och bär henne,
förströstan.
"Herre , vad är en människa att du bryr dig om henne,
en dödlig att du räknar med honom?
Min klippa, min borg, min fristad.
Du är min tillflykt och min sköld,
du är min räddare och nu går vi tillsammans genom det här"
Psalm 144
Hon sjunger,
för hon känner,
sakta tinar en is som har varit så solid,
men ännu vågar hon inte le.
SUNSHINEEEEE!!!!
Vilken Fredag, så underbart väder, jag blir såååå glad :-) Läsning på balkongen, lunch med Andreas som bjöds på spenat soppa med ägghalvor och knaperstekt bacon... (ja liiite stolt)
Sen kom Lovisa och spenderade några timmar på balkongen innan vi drog iväg på träning.
På kvällen kom Tove, Anna, Robin, Ammie, Linda och Jossan och förfestade lite hos mig med ost, oliver och chirre. Blev en lagom skön kaosig kväll :-) Konstiga och förtroliga samtal på toaletten, kärleksförklaringar, flyktiga kyssar på kinder och intimspel (såklart)
Vid tolv roddade Ammie ut alla och dom drog ner på stan medens Emma kröp ner i sängen för idag har jag jobbat. Jag har pratat så mycket så jag är helt trött i munnen ;-) Men det är ganska kul :-)
Nu laddar jag om med Solsidan, en drink och lite fix innan det är dags för förkaka hos Andreas och sen kravallallall :-)
Imorgon ska jag bara chilla ifall någon undrar, hon är lite trött den där Emma ;-)
Sol på balkongen!
Tove, jag, Ammie och Linda
Bilden får tala för sig själv ;-)
Haha varför ska Linda se så jäkla normal ut :-P
Ja, man är lyckligt lottad, så enkelt är det bara!
~
Och jag tror att minnet har suddats ut lite,
hon minns inte lika tydligt längre.
- Men igår grät hon,
inte så som då,
bara några tårar som föll,
för att hon gör det rätta,
men det går liksom inte att hejda,
för hon ser en kontur som liknar din,
och hon förnimmer en doft som påmminner om din,
men hon vill inte längre,
det är över.
Ibland känner...
...jag mig så dum, som när jag bokar tvättid den 29 :-O februari som inte ens finns, haha! Bra koll har man javisst!
Dagen började tidigt med biljettsläpp i Kårallen för Sun Trip på lördag, efter köandet så blev det kaffe hos Lovisa :-)
Det är chillväder idag, ska handla, tvätta och läsa lite och jag lyssnar på Lilla Al-Fadji på P3 och jag kan inte sluta skratta!
Jag säger bara - Det passar som fingret i handsken!
Lite bilder...
Tömde telefonen på lite bilder, bjuder på ett urval efter en fin helg i Stockholm :-)
Semmelbak i Salakollektivet, Emma misslyckas ganska brutalt med kaffekokningen och Simon och Lovisa roddar silning av kaffet :-P
Simon får instruktioner av Andreas innan semmelbullarna ska bakas ut och Lovisa pluggar.
Emmas sovrum/vardagsrum assisterar som omklädningsrum inför Eriks skidpremiär. Rebecka och Emma VÄNTAR!! ;-)
Morgonpromenad med P3 och soluppgång :D
Världens vackraste vinter när solen skiner!
Vallaskogen påväg hem från Univeristetet.
Hedda förväntansfull inför stjärtlappsåkning :-)
Cattis och Hedda på gång ner för backen, veckans roligaste händelse :D
Paj, ett glas vitt och tända ljus
När den dagen kommer då du är intresserad av hur hennes tankar är målade, ja då finns hon här.
Den dagen du förmår dig se utanför din egen värld av kal perfektionism, då dansar hon för dig.
Ett hämmat liv står i kontrast till hennes brinnande inre.
Men när du gång på gång sluter dina ögon,
demonstrativt vänds ansiktet bort i en genomtänkt handling,
ja då måste hon gå.
För hon vet,
hon kommer för nära,
allt för nära,
och allt annat bleknar för henne,
smälter likt is en vårdag.
Först av allt bleknar hon själv,
som en skugga rör hon sig i en drömvärld som är nästintill verklig i hennes fantasi,
hon är onåbar i din regi,
sanningen är den att du inte längre skriver hennes manus.
Hon håller för öronen,
stänger ute ljuden från era röster,
för varje ord påminner henne om det oundvikliga,
- Hennes vackra värde, allt det hon förtjänar, men inte får.
Det växer i henne,
det gör henne stark,
- det gör henne kall och skoningslös, men hon är tyst en liten, liten stund till.
Söker dig,
för där får jag andas ut,
i hans nåd faller jag,
där får jag andas ut.
Andersson Wij
Du har din frihet i ett andetag
Hon tror på lögnen ännu en gång,
hon hör den så tydligt och orden skär genom ett vakuum som kallas hopp,
hon står rakryggad för att strax därefter bli golvad av en sanning.
Din sanning,
som du aldrig trott på själv,
som du gömmer så väl,
men som blir synlig i en kristallklar spegling av dina handlingar.
Allt det du inte säger,
det ser hon så klart,
alltför klart.
Sanningen manifesterar alltid sig själv,
helt utan din hjälp står den där,
när ska du förstå?
Hon har utkämpat ett krig för länge nu,
en strid mot det stora svarta,
det som är ihåligt och kallt,
ja, allt det hårda som fyller ditt inre.
För där står hon kapitulerad på såriga knän,
med sina blodiga knytnävar slår hon mot ditt bröst,
likt en ensam soldat med det kalla stålet mot tinningen vet hon att det är över nu.
Hon är stark,
så förbannat stark,
för stark för sitt eget bästa,
och hon slåss med sina vapen.
För värst är inte den fysiska smärtan,
den smärtan orsakad av gruset som gräver sig in i de öppna såren,
Nej, den är nära på konkret befriande,
när ilskan och maktlösheten i hennes bröst för länge sedan förstört hennes smärtgräns.
Hon har svalt så länge nu,
allt för att upprätthålla den fasad du accepterar,
men hon exploderar snart,
då finns du inte längre kvar,
för vem vågar stå kvar när känslan brinner?
Då kan du andas och hon kan leva.
Du har din frihet i ett andetag om du bara uttalar orden.
Vilken kväll...
...det blev!
Efter lite förfest hemma hos Linda gav vi oss iväg till Kårallen för vår första BVG-sittning tillsammans med PA och POLKAND. Sena var vi och ramlade in sist av alla men vad gör väl det :-P
EN sjukt rolig sittning med hur skumma och sköna människor som helst.
Efter många turer fram och tillbaka knatade vi iväg till Linda igen för mellanfest,
påvägen hem blev det linbaneåkning, marscherande, och militärjogg!
Påvägen hoppade Emmas kedja och den ville inte riktigt hoppa på igen,
men efter lite meck och lite Andreashjälp på telefonen så fick vi på den :-)
Väl hemma gav vi oss ikast med livets djupa frågor och tömde Lindas barförråd.
Självklart började vi jämföra muskler och stryka ;-)
Linda visade Ammie och mig alla lumpenövningar som hon gjort,
och vi var ju bara tvugna att prova.
Sjukt roligt!
Sen gav vi oss iväg till HG men fastnade i kön,
som vanligt ;-)
Påväg hem hörde jag helt plötsligt nån skrika Emma,
och då stod Joel och finaste Elin där,
woohhooo det blev nattamat på donken innan en kall hemfärd.
Sjukt rolig kväll!
Idag har jag städat lägenheten och ska ge mig iväg och träna.
Ikväll blir det kyrka och sen Jane Austenmys med Lovisa och Isabelle!
Adjöken!
Skönaste stunden på dagen...
Den här dagen kan bara beskrivas med ett ord och det är SOL!
Fastnade vid köksbordet imorse och lät solen värma mitt ansikte med kaffekoppen i handen.
NJUTNING!
Efter föreläsningen idag intog Anna och jag balkongen med termobyxor och sovsäck!
Pluggade men pratade viktigheter.
Så roligt med någon som står ut med mina knäppa upptåg :-)
Kaffe och lunch i solen, kändes som rena afterskin fast med Bo kaspers!
Efter plugg blev det skidåkning med Simon i ett vackert linköping som bjöd på vacker solnedgång.
Vi höll ganska bra tempo och jag var rejält slut när jag tillslut landade hemma.
Vill ju bara påpeka att jag nu cyklat med skidorna...haha vilket äventyr!
Nu är frågan om man ska ta kväll eller kvista över till grabbarna och spela CS.
Svårt beslut!?!?
Godbaj!
Nu...
...är hon bara trött och vill ingenting,
allt som ska läsas och har lästs känns bara rörigt,
det känns som hon dras åt olika håll,
vilja och förnuft sliter,
Hon åker och tränar och sen blir det pysslegrupp ;-)
Citat Josefin, när hon försökte få med Emma på pilgrimsvandring: Men Emma det är träning, tänk på det, du får GÅ massor, det är ju JÄTTEBRA, passar dig perfekt!
Vissa vet vilka trådar dom ska dra i för att få mig att göra saker :D
Slänga...
sopor endast iklädd trosor och linne det är wild and crazy ;-)
Lite som att en sten...
lyftes från hjärtat när dörren öppnades.
Är så glad för det här :-)
TACKTACKTACK!
Och appropå det...
Ewa om du läser...lämna en kommentar så jag hittar tillbaka till din blogg,
jag har tappat bort dig i cybervärlden :-(
Det hände igen...
...jag läste och tyckte att det var intressant,
räknade sidorna och insåg att det inte är så många kvar,
blev nästan lite ledsen ;-)
Jag ÄR sjuk! :-P
Skidstrumpor och äpple...det är kallt i lägenheten...finns liksom inget mellanläge!
Uppdatering
Bjuder på en bild från mina morgonpromenader:
Såhär fint kan det vara,
men snön kan faktiskt få försvinna nu,
så jag kan få börja glida omkring i mina gympisar.
Fast det blir svårt med skidåkningen,
fast å andra sidan har det gått asdåligt de tre sista gångerna jag har varit ute så...
Jag gör ju faktiskt annat än prommar och åker skidor!
Fredagen började med plugg tillsammans med Anna och fortsatte med ett intensivpass med Lovisa.
Vi fick middag hemma hos Andreas och Simon och vi fortsatte till kyrkan för andrum,
kvällen slutde nerklämd i soffan tillsammans med hela gänget tittandes på film.
Lördagen blev en på-stan-dag och jag fikade tillsammans med Evelina nere på Waynes,
kvällen spenderades hos Lovisa tittandes på melodifestivalen och annat smått och gott,
typ SOLSIDAN som är det bästa som hänt på länge.
Söndagen började med gudstjänst och lunch hemma i kollektivet,
Andreas och jag åkte skidor,
sen blev det kärt återsende när Erik hade kommit hem och söndagen slutade fint med the, choklad och damernas detektivbyrå tillsammans med grabbsen och Lovisa!
Och idag har jag, håll i dig nu, pluggat och läst från kockan 14.00 till 17.30 och jag ville inte ens sluta,
det var intressant, jäkligt skön känsla!
Hann med ett träningspass nu ikväll också, det var skönt.
Nu är det dags att sova,
det är en trött Emma som har satt i sig några russin och en kopp the.
Imorgon är jag ledig men ska försöka hinna med lite läsning och fördjupningsuppgifter,
en tur på stan,
skidåkning och middag med Andreas,
och min nya aktivitet, GOSPELKÖR i frälsis.
(ja det är sant)
Godnatt!