När hon tänker....
Ett hjärta som är trött,
slitet och kantstött.
Din smekning sprider värme i bröstet,
smälter den kalla och hårda isen.
Lätta fingertoppar vandrar mjukt på ryggen,
önskar att känslan skule få vara beständig,
men vissheten är starkare,
- du och jag blir aldrig vi.
Jag njuter ändå i det fördolda med en besk eftersmak av tärande ensamhet.
Kommentarer
Postat av: Michelle
Jag önskar att jag kunde skriva som du
Postat av: Emma
Tack!
Trackback
