Så går en dag

Arg, förbannad eller ledsen,

Systerskapet är starkt och jag känner sorg för oss båda.
Sorg över att behöva utstå detta.
Förbannad över tystnad och tankar.
Håll ditt avstånd om du inte kan prata.
Möt mig utan lögner.
Jag känner mig så lurad.
Lurad av allt, lurad av er. 
Besvikelsen är det värsta.

Varför kan vi inte ge lagom?
Någon har slitit åt sig hela bytet.
Bytet var ett hjärta och en hjärna,
som kostade kraft, tid och ork.
Kamp.

Och allt detta i mörkret,
utan krav och rätt att ställa tillsvars.

Inga vittnen eller ansvariga förutom jag.
Således är det vi som får ta straffet,
straffet för din oförmåga.

Jag vet att vi ger förmycket,
vi betalar dyrt,
med besvikelse,
och känslan av att bli övergiven av någon som inte ens funnits där.

Kamp, syster Kamp!

Jag står upp, står du brevid mig?